Skrivet 2012-04-23 Klockan 06:42:42



Godmorgon. Natten skulle kunna beskrivas som lång. Och sömnlös. Vet inte hur många timmar jag sovit effektiv tid. Tre? Fyra? Däremellan har jag svettats så lakanet blivit blött. Vänt på mig. Tänkt. Funderat. Gnytt.

Vat ni vad? Jag har andra problem. Problem som över huvud taget inte har med min ätstörning att göra. Jag insåg igårkväll att jag för första gången på många månader grät över någonting som inte hade att göra med mat eller ångest.

Fantastiskt underbart att jag lämnar gamla tankar bakom mig. För det är vansinngt mer relevant att må dåligt över vanliga saker än att jag åt en "stor" lunch. Men måste livet vara så jävligt hela tiden? Måste alla andra problem tränga sig in så fort de gamla förvinner.

Jag vet att det inte fungerar i praktiken. Men jag önskar så att den där Mora-känslan kunde vara kvar även hemma. Just nu har jag ingen jävla lust med att möta verkligheten här hemma varenda dag. Jag vil gömma mig i ett hörn i soffan på mhe och aldrig komma ut därifrån. Jag vill känna mig oövervinnerlig och sådär vansinnigt fysiskt stark. Jag vill känna känslan av att ingenting kan stoppa mig.