Skrivet 2012-05-21 Klockan 07:25:05

GOMORRON! En hotellfrukost av dess like ligger nu i min mage. Fy tusan va lyxigt ändå. Ska snart hoppa in i duschen och sen gå bort till mhe. Måste ju vara snygg och fräsch när jag träffar Göran idag. HEhehehe

Förövrigt måste jag klargöra en sak. På släktmiddagen blev jag en smula mobbad av min kusins fru Janica, som påstår att det är "kanel hit, och kanel dit" i min blogg. Hon hade visst vansinnigt roligt åt detta.
Låt mig då säga följande. Allt är godare om det får kryddas med kanel. Så enkelt är det. Kanske inte mackaroner och falukorv. Men mackor, keso, yoghurt, kvarg, gröt, banan, pannkakor, äpplen, kaffe, mjölk. Ta vad ni vill. Kanel är livets krydda.

Som det mobboffer jag är började jag fundera på hur min kärlek till kryddan uppstod. Och vad kom jag fram till om inte att den föddes i staden där jag upptäckte mat för första gången, staden som jag älskar?

Jag befann mig i det blå huset under min första behandlingsvecka någonsin. Hon, som jag nyligen tagit kontakt med igen, min största idol och förebild och min vän, fick mig att inse att det fanns två njutningsbara saker här i livet. Mat och kanel. Med sin magra lilla kropp satt hon i tvsoffan och åt mer mat än en fullvuxen karl någonsin skulle orka. Och hon hade kanel på precis allting.

Det luktade något så djävulskt gott överallt, och jag var så hungrig. Och så tyckte jag så förbannat mycket om henne. Jag blev fast.

Och där och då föddes min stora kärlek till kanel.