Ferrari
Skrivet 2012-07-31 Klockan 14:33:55
Satt på samtal idag med Göran. Han liknade mig vid en bil.
"När (inte om, utan när) du blir fri kommer du att sticka ut och bli unik.
Du ska bli en ferrari Emma! Ingen grå volvo."
HAhahahahaha. Ja jisses.
Annars har jag haft pulsing, vilat och vart på klädutförsäljning. Ikväll ska jag hoppa upp i Monikas famn och ha filmkväll. Eller något liknande i alla fall.........
I tänkande tillstånd
Skrivet 2012-07-30 Klockan 15:29:48
Hej.
Livet är inte lätt hörrnini. Och med all säkerhet händer alltid någon skit när man misnt anar det.
Därför kunde en mora-resa inte ha passat bättre just nu. Begav mig till jordens i säklass bästa plats när man vill få ordning på tankarna.
Jag lovar att innan jag lämnar Mora på onsdag kväll ska jag berätta allt för er. Men inte riktigt än. Först måste jag få ordning på alla dessa tankar.
Strax ska jag glöma tid och rum och dansa som aldrig förr. Gu vad jag har saknat det. Puss på er fina.
Frånvaron som uppstod
Skrivet 2012-07-27 Klockan 01:10:08
Jag är fullständigt medveten om min brutala frånvaro i denna blogg. Och jag ber om ursäkt för det.
Jag är helt upp och ner just nu. Jag går igenom sjukt jobbiga saker. Jag har ont i magen, sover inte på nätterna, jobbar för att slippa tänka.
Så brutal är den jävla sanningen. Men inget av det som händer har på något sätt någonting med mina tidigare ätstörningar att göra. Jag har andra problem. Mänskliga problem. Det handlar inte om ångest över en macka. Det handlar om så jävla mycket viktigare saker.
När jag lugnat ner mig lite och fått ordning på mitt mentala kaos kan jag berätta om vad allt som händer egentligen. Håll utkik kära ni.
Nu ska jag duscha. Sen får vi se vad som kommer hända inatt. Om jag får sova något eller inte. PUSS
Frånvaron som uppstod
Skrivet 2012-07-27 Klockan 01:09:54
Jag är fullständigt medveten om min brutala frånvaro i denna blogg. Och jag ber om ursäkt för det.
Jag är helt upp och ner just nu. Jag går igenom sjukt jobbiga saker. Jag har ont i magen, sover inte på nätterna, jobbar för att slippa tänka.
Så brutal är den jävla sanningen. Men inget av det som händer har på något sätt någonting med mina tidigare ätstörningar att göra. Jag har andra problem. Mänskliga problem. Det handlar inte om ångest över en macka. Det handlar om så jävla mycket viktigare saker.
När jag lugnat ner mig lite och fått ordning på mitt mentala kaos kan jag berätta om vad allt som händer egentligen. Håll utkik kära ni.
Nu ska jag duscha. Sen får vi se vad som kommer hända inatt. Om jag får sova något eller inte. PUSS
Hemma Igen
Skrivet 2012-07-23 Klockan 09:42:02
Internetåtkomsten där borta var sämst i världen. Brutalt dålig var den. Men nu är jag hemma och sitter här i favvo-soffan och kollar alla bloggar jag missat de senaste dagarna. Vi hade en rolig helg för övrigt. Har dock mått lite upp och ner i helgen men det ligger helt utanför ätstörningarna för det var andra saker som rörde till det i huvudet.
I alla fall. Idag är jag jätteledig. Tänkte gå och träna, sen sola en stund och mest bara greja lite i lägenheten. Ska ha en skön dag och göra saker jag tycker om.
Föresten har jag namnsdag idag. Det är Emma-dagen. Samuel och Gittan var först med att gratta - som vanligt! HOhoho
I Skara
Skrivet 2012-07-22 Klockan 21:07:00
Eftersom täckningen var värdelös kunde jag inte blogga alls. Men publicerar nu istället. Tänka om får ni göra själva. Hej. Befinner mig i en liten campingstuga på en gigantisk camping ett stenkast från skara sommarland för tillfället. Är på lite minisemester med Emil och hans familj. Egentligen är vi här för travet på axevalla men har även hunnit med sommarlandet och lite annat. Igår var jag läskigt nära ett sammanbrott men lyckligtvis har jag Emil som pratade vett i mig och tog fram vartenda litet uns av friskhet från mitt hjärnkontor. Idag blir det mer trav sen far vi hem. Puss på er
Försvinn inte ifrån mig!
Skrivet 2012-07-19 Klockan 21:30:25
Idag har jobbat. Som en tok. Sebbe och jag slet i varmköket, men vi är så proffsiga så det löste sig ändå. Vi fick flyt på det på något jäkla vänster och gjorde det riktigt bra. Jag fick en liten insikt nu ikväll när jag var ute på promenad i och funderade på livet. Snart är det höst, och det innebär att flera av mina nära vänner ska flytta. Och det känns verkligen jättejobbigt. Sebbe ska förmodligen till London, Tom till Umeå och Oliver till Skåne. Varför händer detta? Varför försvinner ni när jag behöver er. Jag vet att det är så fruktansvärt egoistiskt tänkt. Men jag vill ha dem kvar. Jag vill att de stannar. För jag tycker om dem för mycket. Åh. Livet är inte lätt hörrni
Fröken Taveson
Skrivet 2012-07-18 Klockan 20:19:27
Hej! igår hade jag finaste samtalet med Victoria. Åh vad jag saknar henne. Hon gav mig så mycket pepp. Och hon förklarade att hon känt samma frustration som jag när hon var i gränslandet till friheten En dag ska jag bli som henne. Lika frisk och stark. Jag minns alla gånger vi kämpat och peppat varann i Mora. Jag minns hur hon förändrades. Hur hon växte mentalt för varje gång jag träffade henne. Hon är en av mina förebilder och en dag ska jag möta friheten på samma sätt som hon. Jag är stolt över dig min fina vän.
Under löven
Skrivet 2012-07-17 Klockan 13:37:52
Åren går in i varann, och jag inser att tiden är kort.
Årstiderna smälter samman och jag vill minnas det jag en gång glömde bort.
Årstiderna smälter samman och jag vill minnas det jag en gång glömde bort.
Mannen med den vita hatten
Skrivet 2012-07-16 Klockan 20:33:48
Idag var jag och David och hälsade på Simon på Gransnäs. Han är på treveckors konfirmationsläger. Det var så härligt att se honom. Han var gladare och lyckligare än jag sett honom på över ett år.
Jag minns hur lesen han var i våras, och hur orolig jag var för honom. Idag visade han ett lugn och en trygghet jag inte sett i honom på så länge. Det var så fint att se. Han har så roligt och han mår så bra där och det är det viktigaste för mig.
Och som jag har saknat honom. Min fina härliga, och lite för biffiga lillebror. Puss på dig. Jag ölskar dig så mycket. Om två veckor ses vi igen, och då kommer jag vara sådär stolt och blödig som alltid. Ni vet hur det är..
Jag är så mycket bättre än såhär
Skrivet 2012-07-16 Klockan 20:15:29
Ändå sitter jag här. Ensam i min lägenhet och önskar att det fanns någon bredvid mig i soffan. Någon som sa att allt kommer bli bra. Att jag kommer klara det här.
För första gången på en vecka är jag helt ensam. Och förmodligen är det just därför det känns så mycket. Att ensamheten ska behöva leda till så mycket or, så många tvivel.
Jag är så mycket bättre än det såhär. Ändå svider det. Därför tänker jag inte röra mig en millimeter ikväll. Tänker inte försöka lindra smärtan. Ska uthärda till de fix ideerna dör ut inom mig. Jag tänker inte jaga iväg någon. Bara ignorera tills de drar självmant. Eller tills de tröttnar. Vi får se.
Uppdate från mitt händelserika liv
Skrivet 2012-07-14 Klockan 11:49:20
Hej!
Det har hänt så mycket så ni kan inte ana. I torsdags efter jobbet mötte jag upp Oliver för att kolla på film och äta ägg. Han klev in barfota i min lägenhet (som den hippie han är) och utbrast: "Så här har jag gått runt sen i måndags!" Bildbevis på hans galenskap kommer inom kort.
Vi hade i alla fall en trevligt kväll. Filosoferade djupt en stund där också. Som vanligt............. Jag är glad att jag har honom. Han har verkligen blivit en av mina närmaste vänner. Vänskap är värdefullt mina vänner!
Igår for jag till Ödsehög för att gratta den lilla skiten som gått och blivit myndig. Han var tröttare än jag någonsin sett honom förut. antingen är det förbannat jobbigt att fylla 18, eller så är det för att han haft trängsläger med Elfsborg som slutade igår. Vi åt gomiddag på kvällen och hade det trevligt.
I natt slog Emils mage bakut så pass att jag blev livrädd inatt. Han kved och grät och allt var bara hemskt. Tur att han mår bättre nu i alla fall.
Idag vet jag ännu inte vad som händer. Emil ligger och tar igen de förlorade timmarna sömn. Jag är lite sugen på att dra till glassbaren i Hästholmen. Äta den fina italienska hemlagade glassen, kolla konkurrensen, se vad dem har som inte vi har osv.
Nu- ringa lillebror som är på konfirmationsläger och har lämnat omvärlden i tre veckor. Måste kolla om han lever. Alternativt blivit frälst.
Fan va jag svamlar. Adjö med er.
Jobbkoma
Skrivet 2012-07-12 Klockan 16:53:48
Mina ögon går lite i kors för tillfället. Är tröttare än ett barn på julafton. Dags att slänga sig i duschen och vakna till. Snart kommer Oliver hit på kompishäng. Det blir nog film och lite tilltugg som vanligt. HOHOHO
Mina ögon går lite i kors för tillfället. Är tröttare än ett barn på julafton. Dags att slänga sig i duschen och vakna till. Snart kommer Oliver hit på kompishäng. Det blir nog film och lite tilltugg som vanligt. HOHOHO
07.52
Skrivet 2012-07-12 Klockan 07:52:30
Hej å hå!
Dags att släpa sig till jobbet igen.
Och ikväll ska jag träffa Oliver. Superkul ska det bli. Har saknat honom.
Nu- rusa. Hej
Jag har en sak att berätta
Skrivet 2012-07-11 Klockan 21:23:10
Emil fyller 18 på fredag!!!!!
Kan ni fatta att mitt lilla lammkött har gått och blivit stor? Men han kommer alltid förbli mitt lammkött ändå.
Jag är världens stolaste och lyckligaste flickvän för tillfället.
Det är inte bara det att han är väldigt vacker att titta på. För vilket ögongodis! Det är inte bara det att han har en personlighet som matchar min som handen i handsken. Det är inte bara det att han har en humor som kan få mig att ligga dubbelvikt av skratt.
Det handlar också om det sätt han gång på gång visat hur mycket han älskar mig genom att ställa upp, stötta, peppa och finnas hos mig trots vredesutbrott, panikångest och demoner.
Ungdomskärlek ska vara full av liv. Det ska vara känslor upp över öronen, skratt, lyckliga minnen och mys. Precis så som vi har det idag.
Det fanns dock en tid då inget av det exiterade hos oss. Och ni förstår säkert vilken period i mitt liv det var. För att gör det kort och koncist. En anorektiker kan inte känna några som helst känslor förutom ångest. Ingen kärlek. Ingen lycka, ingen glädje. Bara ångest och panik.
När mina dagar rakt igenom var panikångest, vredesutbrott, gråt och tvångsmotionering så var det han som satt vid min sida. Lyfte upp mig varje gång jag bokstavligen föll till marken. Det var han som fick ta all skit och bära allt ansvar.
Jag kan fortfarande inte förstå hur han kunde stanna kvar. Hur han stod ut. Jag har många gånger frågat hur han orkade och hans svar är alltid detsamma. För att jag älskar dig - och jag visste att det inte var du som skrek på mig.
En gång förklarade han för mig att när allt var som värst var hans enda mål att hjälpa mig ur det. Jag kunde lämna dig sen om jag ville. Men det var omöjligt som du mådde då. Men så fort din personlighet kom tillbaka så visste jag att jag älskade dig. Ibland kunde den komma tillbaka en timme. Ibland en hel dag.
Jag minns så väl den gången han mötte mig i den minimala hall min lägenhet har. Han kysste mig på munnen och sa med lycka i rösten: Du har varit gamla Emma hela kvällen.
Nu förtiden, varje gång han lägger armen om min midja när vi går, eller kramar om säger han alltid Jag är så otroligt glad att det finns någonting att hålla om. Att det finns en Emma att ta i.
Detmin vänner. Det är äkta kärlek. Och jag kan fortfarande inte förstå att jag är den lyckligt lottade människa som får ta emot all hans kärlek.
Jag önskar dig en fin och underbar 18års-dag. Jag älskar dig från djupet av mitt hjärta.
Din Emma
Fina vän
Skrivet 2012-07-11 Klockan 20:03:50
Du säger att allting går bara man vill. Och jag tror dig. För precis just nu är du den enda som faktiskt kan stå för friskheten. Det går med ren vilja. Du har bevisat det för mig.
Dunkla rum
Skrivet 2012-07-11 Klockan 19:55:19
Torka tårarna min vän
Jag tror jag vet ungefär hur det känns
som att försöka dansa med en myndighet
Du ville bara ha ett hem, en plats
nånting vettigt att göra, vad som helst
Om det fanns tid för nåt att växa
Om det fanns plats för lite värdighet
Här blir man sparkad på i kön till ett ställe
som man inte ens vill in på
Man tuggar i sig hela svansen
Det står alltid nåt i vägen
och du tar dig alltid loss och du rusar
men ändå fångar marken dina fötter
Jag kan inte hjälpa dig upp
kan inte lysa upp den väg du springer
Jag kan inte vagga dig varm och lugn
du har en annan röst, annan färg,
Ett annat land, med andra klockor som ringer
Jag tar mig inte in i dina dunkla rum
Jag tror jag vet ungefär hur det känns
som att försöka dansa med en myndighet
Du ville bara ha ett hem, en plats
nånting vettigt att göra, vad som helst
Om det fanns tid för nåt att växa
Om det fanns plats för lite värdighet
Här blir man sparkad på i kön till ett ställe
som man inte ens vill in på
Man tuggar i sig hela svansen
Det står alltid nåt i vägen
och du tar dig alltid loss och du rusar
men ändå fångar marken dina fötter
Jag kan inte hjälpa dig upp
kan inte lysa upp den väg du springer
Jag kan inte vagga dig varm och lugn
du har en annan röst, annan färg,
Ett annat land, med andra klockor som ringer
Jag tar mig inte in i dina dunkla rum
Winnerbäck sätter ord på den frustration jag känner
På andra sidan jorden, på andra sidan stan
Skrivet 2012-07-11 Klockan 10:37:05
Jag blir så otroligt less på den här världen. Varför finns det inte en enda människa som kan ta sig ur en ätstörning?Vart jag än vänder mig, vem jag än tittar på så är det ändå lite jobbigt emellanåt. Och passa sig får man ju för dem farliga tankarna. Och helt okej kan det ju ändå inte vara att ta en chokladbit ibland. För då måste man ju hata sin kropp och facebooka om sina dåliga vanor.
Droppen var när jag fick reda på att den kärnfriskaste fläkt Tranås har, (eller hade) som för femton år sedan tillfrisknade och sedan dess levt friskare än någon annan, tvångsmotionerar sina powerwalkrundor varenda eviga dag.
Någonstans där tappade jag tilltron till männskligheten. Är jag den enda som vägrar ge upp? Är jag den enda som inte nöjer mig med att bli som alla andra.
Jag blir så otroligt less...
regnet öser ner och jag ska jobba
Skrivet 2012-07-10 Klockan 09:38:34
Och mycket bättre än så kan det faktiskt inte bli. Tjäna gärna massa pengar när det ändå är skitväder. Så in bara in i köket och svettas igen ba!
Förövrigt är mitt liv ganska bra för tillfället. Känner mig mer tillfreds med mig själv. Min tillvaro är trots allt inte en bitch dagarna i enda. Så trevligt.
21.26
Skrivet 2012-07-09 Klockan 21:26:37
Ikväll är det soffläge hela kvällen som gäller. Time att ladda upp inför en ny jobbvecka. siter i mitt favorithörn i lillyan som jag saknat så.
Hade egentligen tänkt visa lite bilder som jag och herr Elfström fotade förra veckan. Men självklart ska det krångla. Får bli en gammal. Igen...
Eller inte. För det fungerade inte heller. Godnatt, innan jag får ett utbrott eller sliter mitt hår eller liknande.
Gissa vad!
Skrivet 2012-07-09 Klockan 13:04:33
Jag var och tränade med Emil. Och det var så jävla roligt!!!!! Så lagom var det. Så skönt! Noll tvång. Det var bara förbannat skönt och härligt. Inget tjafs om att löpa snabbare eller lyfta tyngre. Åh. Fan va lycklig jag är just nu. Tänk om detta faktiskt kan leda till att jag kan motionera igen. Efter blev det mys och sola i trädgården.
Längtan
Skrivet 2012-07-08 Klockan 20:02:25
Jag har gått och haft ett sånt sjukt sug så länge. Det är som att hela min kropp spritter. Jag längar så att jag kan dö efter att träna (snarare motionera). Och jag saknar det verkligen.
Jag har under flera perioder under sjukdomen hamnat i träninsgberoenden som bara eskalerat och tillslut resulterat i träning varenda dag, flera gånger om dagen.
Jag har alltid älskat att röra på mig, och förmodligen är det därför jag känner denna saknad. Men jag är rädd. För ingenting får bli som det en gång var. Jag vill bara göra det för att det är roligt. Inte för att jag "måste".
Jag gick som alltid till min högra hand i livet, aka Emil, som alltid har en lösning på alla mina tvivel. Och vi bestämde att vi ska testa en gång. Ta en tur till gymmet här i bynn imorgon och bara se hur det känns. Och ifall det på något sätt skulle bli fel så ska både han och jag vaka mig som en hök. Skulle någon demon inom mig få för sig något dumt så är vi där och stoppar det.
Åh, jag längtar. Men jag är nervös. Men vafan. Allt går. Det är helt enkelt dags för mig att få ett friskt förhållande till att motionera. Puss på er.
Det klär dig att du tvivlar på din värdighet
Skrivet 2012-07-08 Klockan 19:41:24
Hej. Jag har haft intensiva dagar. I fredags var jag på begravning. Helt sjukt tungt var det. Men jag är glad att jag var där. För mina vänners skull. Och dem blev så glada!
Sen for jag till Emil på kvällen. Har varit här sen dess. Igår hade vi världens bästa kväll i linköping med bio och mat. Och idag åkte vi till A6 och shoppade.
Det har varitmånga dagar med mycket känslor. Rätt som det är tvivlar jag på min förmåga och tillit till mig själv. Jag saknar den där känslan över att vara oövervinnerlig, Jag saknar Mora-känslan. För jag vill ha den nu.
Han gör sina dödsryckningar, den jäveln. Men vem orkar egentligen lägga energi på sånt? Du är så välkommen att gå, helst nu på en gång.
En elegi för alla vägar som vi inte vandrat än, för tid som bara går och aldrig kommer igen
Skrivet 2012-07-05 Klockan 19:08:37
Det känns som att tiden springer ifrån mig. Jag vill uppleva allt på en på en och samma gång. Jag vill bli fri och känna allt jag inte känt på så många år. Jag vet att jag kan klara det. Jag vet bara inte hur.
Om det nu är som mina två livscocher säger, så handlar det bara om tid. Men vem vill vänta in friheten? Vem vill sitta och rulla tummarna när livet pågår utanför. Jag vill leva, och det nu.
Varför måste det ta så lång tid?
Det känns som att tiden springer ifrån mig. Jag vill uppleva allt på en på en och samma gång. Jag vill bli fri och känna allt jag inte känt på så många år. Jag vet att jag kan klara det. Jag vet bara inte hur.
Om det nu är som mina två livscocher säger, så handlar det bara om tid. Men vem vill vänta in friheten? Vem vill sitta och rulla tummarna när livet pågår utanför. Jag vill leva, och det nu.
Varför måste det ta så lång tid?
23.15
Skrivet 2012-07-04 Klockan 23:15:32
Idag fick jag världens ryck och storstädade lägenheten. Halva dagen fick jag ägna åt det. Mindre kul.
Nu ikväll har jag varit med Timmy. Vi åkte hem till mamma och åt gratis mat, fotade grässtrån och solstrålar och kollade film.
Bra dag.
Nu ikväll har jag varit med Timmy. Vi åkte hem till mamma och åt gratis mat, fotade grässtrån och solstrålar och kollade film.
Bra dag.
Puss på världens finaste Emil!
Skrivet 2012-07-04 Klockan 13:09:46
Gör va du måste göra
Skrivet 2012-07-04 Klockan 08:49:19
Godmorgon. Har inte varit uppe så här tidigt på lääääänge. Kanske inte har nämnt det men jag har ju gått och blivit världens långsovare. Vänt på dygnet har jag också gjort. Kanske inte så ultimat, men det är ju ändå sommar.
Emil har åkt till jobbet och jag tänkte ta mig en sväng till ica och köpa ost innan jag åker hem till tranås. Ska få ordning på min lägenhet idag hade jag tänkt. Den har varit ett bombnedslag sedan studentveckan.
Idag ska jag vinna kampen. För jag är så åt helvete mycket starkare än demonerna. Ha en fin dag. Puss
Från kylan in i värmen
Skrivet 2012-07-03 Klockan 21:29:12
Idag hade jag världens roligaste dag med oliver. Vi skrattade oss igenom en lunch på Statt. Sen gick vi på långpromenad och hade seriös filosofistund. Vi köpte en turkos hink på ÖB och gick till wienerbageriet och drack kaffe. Mycket trevlig dag. Bra kille är han. Underbar vän och sjukt rolig är han också!
Vid halv fyra åkte jag till Emil och han hem. Vi har nyss varit och badat och sen käkat kvällsmat. Nu- filmmys med min fina.
Att falla
Skrivet 2012-07-03 Klockan 09:54:38
Det är okej att falla, så länge som man reser sig upp igen.
Igår föll jag. Rakt in i pappas armar och grät floder över hur trött jag var på att varje dag få kämpa. Ibland är det så fruktansvärt skönt att få känna sig som världens minsta människa. Allt bara släppte och jag förklarade den oro och det tvivel jag så länge känt. Hur rädd jag var att inte klara det. Hur trött jag var på att varje dag få kämpa mot tankarna. Hur less jag var på den kamp som aldrig tycks ta slut.
Jag tvivlar på min egen styrka samtidigt som jag är så förbannat trött på allt som heter ätstörningar.
Pappa, som alltid har så bra saker att säga, fick mig att inse att jag bara plockade fram det negativa. Att jag inte såg dem tusentals framsteg jag klarat av de senaste månaderna. Och att jag inte har något att tvivla, då jag har vunnit varenda strid sen jag tog tag i mitt liv och valde att förändra. Han menade också att det är den styrkan som tillslut kommer få mig att vinna kampen. Och då kommer jag vara så otroligt stolt och nöjd med mig själv.
Ibland undrar jag var jag skulle varit idag om inte han fanns i mitt liv. Hur många gånger har han inte rest mig upp och fått mig att inse så mycket de gånger jag fallit. Han är underbar på alla tänkbara sätt.
Guldstund
Skrivet 2012-07-01 Klockan 11:39:33
Nejmen titta! En bild från fotograferingen. Ladda upp den fungerade också. Fantastiskt!
Igår var det paniken på jobbet. Stört galet mycket folk. Och 33 personer på färrgelägets buffé. Och boxholmstvåan kom och ett gäng skulle ha torpötallrick. Och bröllop på pråmen. Halv tolv slutade vi och jag och David och Sebbe tog med oss kaffe och kex och ost och åkte till Lomsviken och hade guldstund.
Idag ska jag jobba igen. Samma tider. Klockan ett till stängning. Lär bli mycket idag också.
Puss på er.
